Double Indemnity är en 1944 filmnos regisserad av Billy Wilder, samskriven av Wilder och Raymond Chandler, och producerad av Buddy DeSylva och Joseph Sistrom. Manuskriptet baserades på James M. Cains 1943-novella med samma namn, som ursprungligen verkade som en åtta delar i Liberty Magazine, som började i februari 1936. Ta en titt nedan för 30 mer roliga och intressanta fakta om dubbel ersättning.
1. Filmstjärnorna Fred MacMurray som försäkringsförsäljare, Barbara Stanwyck som en provocerande hemmafru som önskar att hennes man var död, och Edward G. Robinson som ansvarsjusterare vars jobb är att hitta falska påståenden.
2. Termen "dubbel ersättning" avser en klausul i vissa livförsäkringar som fördubblar utbetalningen i sällsynta fall då döden orsakas av misstag.
3. Berömd av många kritiker när den först släpptes, nominerades Double Indemnity för sju Academy Awards men vann inte någon.
4. Betraktad som en klassiker är Double Indemnity ofta citerat som en paradigmatisk film noir och som har satt standarden för filmerna som följde i den genren.
5. År 1992 betraktades dubbelbeskattning, "kulturellt, historiskt eller estetiskt signifikant" av U.S. Library of Congress och valdes för bevarande i National Film Registry.
6. År 1998 rankades den # 38 på American Film Institutes lista över de 100 bästa amerikanska filmerna hela tiden.
7. Scenen där Neff och Dietrichson inte kan få sin bil började efter mordet, tillkom Billy Wilder efter att hans bil inte skulle börja i slutet av en skyttedag.
8. Författaren James M. Cain erkände senare att om han hade kommit upp med några av lösningarna till den plot som manusförfattare Billy Wilder och Raymond Chandler gjorde skulle han ha använt dem i sin ursprungliga roman.
9. I den första scenen där Walter kysser Phyllis första, ser vi en vigselring på Walters hand. Fred MacMurray var gift och ringen märktes inte förrän efterproduktionen.
10. När man tittar på filmens rusar påpekade produktionschefen Buddy G. DeSylva Barbra Stanwycks blonda peruk: "Vi anställde Barbara Stanwyck och här får vi George Washington."
11. I den scen där Phyllis lyssnar på Neffs dörr när han talar med Keyes, lämnar Keyes in i korridoren en Phyllis döljer sig bakom dörren. Dörren öppnar in i korridoren, som inte tillåts av byggkoder, även då, men det ger Phyllis något att gömma sig bakom och öka spänningen.
12. Billy Wilder och Raymond Chandler mötte inte när man skrev manuset, en process som tydligen var fylld av argument. Wilder hävdade att han flaunted sin kvinnliga förmåga vid den tiden för att bara plåga den sexuellt förtryckta Chandler.
13. Barbara Stanwyck var förstahandsvalet att spela Phyllis, men hon var obekvämd när han såg rollen som en hänsynslös mördare. När hon uttryckte sin oro för Billy Wilder frågade han henne, "Är du en mus eller en skådespelerska?"
14. Double Indemnity är det enda filmen utseende av manusförfattare och romanförfattare Raymond Chandler.
15. När han närmade sig om att anpassa romanen till skärmen berättade Raymond Chandler för Billy Wilder att han var tvungen att få minst 150 kronor i veckan i lön och blev förvånad när Joseph Sistrom berättade författaren att de hade planerat att ge honom 750 dollar i veckan.
16. På grund av strikt krigstidmatrering var poliserna stationerade i affären där en scen med Fred MacMurray och Barbara Stanwyck filmade för att se till att ingen på filmpersonalen frestas att ta bort någon av maten. Paramount publicerade stillbilder som visar fyra poliser i historien med MacMurray och Stanwyck.
17. Huset som används som Barbara Stanwycks karaktärshem står fortfarande idag på 6301 Quebec Drive.
18. Silver damm blandades med några subtila rök effekter för att skapa illusionen av avtagande solljus i Phyllis Dietrichsons hus.
19. James M. Cain var stolt över denna anpassning av hans novella och såg det upprepade gånger.
20. Offret, herr Dietrichson, är en oljebolagsledare. Manusförfattaren Raymond Chandler var en oljeföretagsledare innan han blev författare.
21. Billy Wilder hade svårt att få en ledande man för filmen, så många aktörer, inklusive George Raft, vände projektet ner. Han var tvungen att övertyga Fred MacMurray att acceptera delen.
22. Det var ironiskt att Raymond Chandler skulle komma överens om att arbeta med en anpassning av James M. Cains roman, eftersom han ansåg att Kains arbete inte var så bra.
23. Raymond Chandler, som inte visste någonting om screenwriting eller filmskapning och aldrig hade varit i en studio före Double Indemnity, bryr sig inte om Billy Wilder. Han trodde att regissören talade för fort, var för hoppigt och var respektlöst eftersom han hade på sig en baseballlock inomhus.
24. Fred MacMurrays rykte vid den tiden var för att spela trevliga killar, så han kände inte att han var uppe på utmaningen. Dogged persistens på Billy Wilders del slöt sig slutligen ner honom.
25. I början av 1970-talet hade Paramount planer på att återskapa dubbel ersättning med Robert Redford i Fred MacMurray-rollen. Projektet kom dock aldrig av marken.
26. Billy Wilders vanliga samarbetspartner, Charles Brackett, ville inte arbeta på manuset eftersom han var obekväma med materialet.
27. Dick Powell ville Walter Neffs roll, men han var under kontrakt till en annan studio och de skulle inte tillåta det. Han blev upprörd och rev upp sitt kontrakt. Rollen gick till Fred MacMurray.
28. Dubbelsättning är Billy Wilders första thriller.
29. Susan Hayward och Mona Freeman var ursprungligen gjorda som Lola.
30. Lux Radio Theatre sändes en 60 minuters radioanpassning av filmen den 30 oktober 1950, med Barbara Stanwyck och Fred MacMurray som repriserar sina filmroller.