Varje tal som multipliceras med en motsvarar det numret. På samma sätt är varje tal dividerat med ett lika med det numret. Nummeret kan bara delas av sig själv och är det enda numret som inte kan delas av någon annan. Det betyder att nummer ett är inte ett främsta nummer, även om det i stor utsträckning har ansetts vara ett främsta nummer. Ett primärtal definieras som "ett positivt heltal med exakt två positiva divisorer: 1 och sig". Så med denna logik är man inte ett huvudtal eftersom den enda divisoren är sig själv.
En är också ett identitetselement i multiplikation. Till exempel är 8 multiplicerad med 1 lika med samma som 1 multiplicerad med 8, vilket är lika med 8. På grund av dessa matematiker hänvisar till en som multiplikativ identitet (den multiplicerade reflexiva identiteten).
Det finns många olika villkor för saker med bara en av någonting. Exempelvis är termen för en varelse med ett öga en "cyclops", och termen för en kamel med bara en hump är en "dromedar". Det finns också många saker som innehåller prefixet "uni", vilket betyder en, i början. Några vanliga exempel på sådana ord är enhjuling, uniform och enhörning. Nummeret representerar också många olika saker inom numerologi, från enhet till allt, liksom början och Gud.
Det finns också några saker som kompletterar nummer ett som något annat, snarare än dess numeriska form. Ett sådant exempel på detta skulle vara det sätt som ett ess i ett däck spelkort är kortet som representerar värdet av nummer ett. I franska spelkort är dock esserna markerade med ett "1" istället för ett "A"!
När det används i numeriska betygssystem är nummer ett antingen det högsta eller lägsta värdet. I Tyskland och Österrike är den ena klassen för "mycket bra". Det är det bästa av sex möjliga betyg i Tyskland och det bästa av fem i Österrike. I Nederländerna är den lägsta och tio är högst. En är också den lägsta klassen i Polen där sex är högst.
En matematisk lag som heter Benfords lag (även känd som den första siffrelagen, det första cifretfenomenet eller det främsta cifretfenomenet) anger att i listor över data förekommer talan med en sannolikhet på 30%. Detta är mycket större än den förväntade 11,1% (en på nio). Detta har visat sig vara fallet inom alla olika typer av datasamlingar från dagens börskurser till tennisturneringar!
Ett system baserat på Benfords lag utformades av en Dr. Mark Nigrini för att hjälpa till att spricka bedrägerier i Brooklyn, New York. Tanken bakom Nigrins system sa att om siffrorna i en avkastning mer eller mindre matchar de frekvenser och förhållanden som fastställs av Benfords lag, så är de troligen riktiga. Men om dessa uppgifter skulle innehålla en uppsättning tal som skiljer sig avsevärt från de som förutses i Benfords lag är uppgifterna troligen bedrägliga.